Efter en sommar utan så mycket husletande (men en del husältande), så är vi tillbaks i jakten igen. Men det känns inte kul längre. När vi började kika på hus för fyra år sedan, kändes det ganska roligt. Nu har det förbytts mot någonting som bara tar en massa tid. Så, vad är lösningen? Sluta leta och bo kvar? Bita ihop och fortsätta? Köpa första bästa? Svaret är - vi vet inte.
Så vi är fortfarande hemnet-beroende lägenhetsmänniskor vars helg- (och veckokvälls-)nöje är att besöka andras hem. Andra som vi inte känner, men som vi vet vilket schampo de använder, vilka inredningsfärger de föredrar, hur stora huslån de har och att de ska skilja sig. Ibland till och med innan deras barn vet om det.
Jag hade hellre spenderat tiden med att kika i inredningsmagasin, springa i möbelaffärer, klippa gräset och skörda mina egna grönsaker. Men å andra sidan kan jag sitta i mitt vardagsrum och kika på båtarna som ligger förtöjda nere vid hamnen. Jag kan hoppa på en buss - som går var femte minut - och vara nere på stan i tio minuter. Jag behöver inte gå upp i ottan för att vara i tid till jobbet.
Dessa kval....
