Min lilltjej är sjuk. Med feber över 40 grader, vill hon helst bara sitta i mitt eller makens knä. När den febersättande medicinen slagit in, kan hon skratta lite åt storasysters försök att göra sin lillasyster glad, och till och med äta ett par plättar. Men min glada pratkvarn, som äter som en häst och älskar att busa, syns inga spår av.
Det här är utan tvekan en mammas värsta tid. Det finns inte så mycket att göra åt att ens barn är sjukt, förutom att avvakta och se. Imorgon hoppas jag att febern ger med sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar