Otäcka åkommor verkar vara sommarens devis. En kväll i juni åkte vi in till jourmottagningen med lilltjejen för ett underligt utslag, efter att ha ringt sjukvårdsupplysningen. Sjuksköterskorna på sjukvårdsupplysningen är toppen att ha, men är de inte lite väl hetsiga på att man ska uppsöka doktor? I det här fallet ändrade utslaget färg och form och vi blev starkt rekommenderade att åka in. Som tur var var illtjejen pigg som en mört trots att klokan passerat 20.30, så det hela gick smidigt. Domen? Nässelutslag.
Nästa läskiga åkomma inträffade i samband med att våra vänner hade namngivning för sin lille pojk. Mot kvällningen började den stora tjejen att klaga på huvudvärk, och påstod att hon slagit ihop pannan med en annan av tjejerna på kalaset. Hon blev riktigt ledsen, och i bilen på vägen hem blev det ganska akut. Vi stannade till hos svärföräldrarna för att få i henne någon tablett (och låta svärmor - tillika nybliven pensionär från Drottning Silvias barnsjukhus - kika på henne). Hon vägrade ta någon tablett, men lugnade ner sig. Väl hemma fortsatte hon att klaga på huvudvärk, och det hela eskalerade i att hon kaskadspydde över hela badrumsgolvet. Hjärnskakning, tänkte vi, och lyssnade på svärmors råd att stanna hemma den här gången.
Men efter att ha pratat med mina föräldrar så började vi att tveka. Var det verkligen hjärnskakning? För det har ju hänt förut - att hon klagat på huvudvärk och sedan spytt. Närmare bestämt när vi hälsade på mina föräldrar i vintras och hon sov i deras säng. "Hon kanske har migrän", sa min pappa. Ja, huvudvärk ligger verkligen i släkten, jag har släktingar som haft riktig ordentlig migrän som barn och själv växte jag upp med huvudvärk nästan dagligen under skolåldern. Det har på senare år blivit mycket bättre, men är inget jag önskar mina barn.
Så nu får tiden utvisa om hon får några fler "anfall" eller om det kanske var en hjärnskakning trots allt. Eller som hon själv tror - alla vinbären som hon plockade på bärbuskarna hos värdparet :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar